Fick precis en fråga på bloggen:
Hej Klas!
Om man vill vandra i Le Loup, och kanske simma i floden, var rekommenderar
du att vi vänder oss?
Tack för svar och alla tips.
Hälsningar
Cornilla
Någon som har några tips till Cornilla?
Kategori: Sport och fritid
Dag 12: Packa inför flytten
Det har blivit dags att packa ihop mina persedlar i fina paket och skicka hem dem till Sverige.
Här är tex paket nummer 21:
Alla saker får inte plats i flyttlådor, då får de bli sina egna paket. Gissa vad som finns i det här. Till höger i bild bjuder jag på lite naket.
Två fällstolar på balkongen är några av de få saker som inte får följa med till Sverige. De gör större nytta här under mina sista dagar för mitt projekt att bli solbränd innan jag kommer hem.
Helgen 16 och 15: Segling till Porquerolles
En helg i oktober seglade vi till ön Porquerolles utanför Toulon. Vädret var som vanligt utmärkt med fin vind och mycket sol. Vi snittade väll en 6 knop så resan från Cavalaire så seglatsen tog ca fem timmar.
Vi stannade till och tog en simtur i första viken på Porquerolles innan vi gick vidare till öns hamn där vi låg för natten.
Porquerolles hamn. Foto: Klas Petersson
Hela besättningen utom fotografen på väg in mot öns restauranger på lördagskvällen. Foto: fotografen
På väg hem i bilen, utsikt över La Capte. Foto: Klas Petersson
Fler bilder finns på flickr »
Dag 30: Marineland i Antibes
Jag avlutar fotolånandet av Sandra med den här bilden från Marineland, vattendjurparken i Antibes.
Tack för ett roligt besök Sandra och Charlie!
Dag 33: Aquasplash i Antibes
Aquasplash är ett vattenland precis norr om Antibes, mot Nice. Det hänger ihop med Marineland, som jag skrivit om förut.
Aquasplash är lagom stort och bättre än jag trodde. Eftersom vi var där i slutet av säsongen (slutet av september) var det väldigt få andra besökare så vi hade praktiskt taget parken för oss själv.
Det fanns sex klassiska rutschkanor, två övertäckta som man åkte på halvuppblåsta gummiringar i, fyra flacka långsamma varav en av dem hade en plaststol mitt i, en vågmaskin och en barnavdelning med en massa smårutschkanor.
Sedan fanns SideWinder:
SideWinder är ett fritt fall i liten gummibåt i skejtboardramp med vatten.
Den näst bästa rutschkanan (efter SideWinder naturligtvis) var den röda till höger. Foto: Sandra.
Dag 39: Golvläggningen klar
Okej, det har inte gått jättesnabbt. Alls.
Jag började lägga mitt nya golv den 18 november 2006. Med 39 dagar kvar på den franska Rivieran blev jag klar. Men vad bra det blev!
Det enda som saknades var en kvartslist utanpå den befintliga listen. Jag hade till och med målat kvartslisterna vita redan så det var bara att limma dit dem. Det tog en helg inklusive torktid.
Nu är sovrummet utmärkt fint!
Dag 46: Musée national d’histoire naturelle i Paris
Ni har ju redan läst om min Parisresa eftersom jag bloggade direkt och på plats, men jag har några bilder kvar att visa er. Däribland den här från Paris naturhistoriska riksmuseum.
Naturhistoriska riksmuset har nyligen slagit upp portarna efter en större restaurering.
Dag 48: Kamerafjärrkontroll i present
Idag fick jag en fjärrkontroll till min kamera i födelsedagspresent av mig själv.
Det är en liten, liten sak som jag kan trycka på för att kameran skall ta kort. Bra för bilder som man själv vill vara med i och för stativbilder som kräver att kameran är riktigt, riktigt stilla.
Dag 49: Ambrosiakaka — en bortglömd klassiker
Som jag skrev igår föll valet av födelsedagskaka på ambrosiakakan, en bortglömd klassiker. Jag behövde en kaka som klarar värmen och att transporteras i en ryggsäck på en motorcykel och det klarar ambrosiakakan utmärkt.
Receptet (från Vår kokbok):
Sockerkaka
150 g smör
2 dl socker
2 ägg
rivet skal av 1 apelsin
1/2 dl pressad apelsin
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
Sätt ugnen på 175°. Smörj och bröa formen. Rör rumsvarmt fett och socker poröst. Använd gärna matberedare. Tillsätt ett ägg i taget och rör om. Tillsätt apelsinskal och pressad apelsin. Rör ner mjölet blandat med bakpulver. Häll smeten i formen.
Grädda i nedre delen av ugnen 40-45 min. Låt kakan svalna något i formen innan den stjälps upp.
Glasyr
1 1/2 dl florsocker
1-2 msk pressad apelsin
3-4 msk hackade syltade apelsinskal
Blanda florsocker och pressad apelsin. Rör till en jämn och slät glasyr. Bred den över den avsvalnade kakan. Strö över hackade apelsinskal.
Dag 51: Min simkompis Alain Bernard
I Antibes är man stolt. Alain Bernard, simmaren härifrån, tog tre medaljer i OS i Peking för några veckor sedan.
Jag brukar simma i samma pool som Alain i Antibes badhus. Jag har dock aldrig sett honom där, men så har han ju varit bortrest den närmsta tiden också.
Utanför badhuset har man satt upp en stor banderoll för att uppmärksamma pojken.
Turista i Paris kloaksystem
Efter den vackra lunchen i Montmartre bytte vi tema och drog oss ner mot Seine igen för att ta oss ner i Paris kloaksystem.
Jag vet inte om man kan kalla det turistaktivitet, men det var ganska intressant att se hur det ser ut under en storstad nuförtiden.
Den största uppgiften i kloaksystemet är att få bort sand och skräp som lägger sig på botten. För denna syssla har de ganska primitiva redskap i form av båtar som går längs rören och bygger upp vattenmassor framför sig och ”högtryckstvättar” bort smutsen med hjälp av vattentrycket. Smart, men inte så hightech.
Dag 53: Zoo Parc Cap-Ferrat
På den femtiotredje dagen gick jag på zoo. Zoo Parc Cap-Ferrat (notera hur de har olika flaggor på sin hemsida så att man skall tro att man kan välja språk).
En bit ut på Cap Ferrat, halvön precis öster om Nice, ligger zoot. Det fanns lejon, tigrar, krokodiler, lemurer, lemurer och lemurer.
I en av lemurburarna fick man gå in och lemurerna var nyfikna och flockades gärna runt mig. Men innan de hann gå till attack och slita mig i stycken kom zoopojken och zooflickan med lemurmat och genast fanns det något intressantar för lemurerna att sysselsätta sig med.
Jag tog ett gäng bilder som jag har publicerat på flickr »
Dag 54: Vatten som droppar
Anledningen till att inläggen inte alls handlar om Frankrike eller andra spännande länder är att jag har börjat programmera lite på ett projekt hemma. Till och med vattendroppar är roligare att titta på än mig när jag programmerar.
Dag 55: Vatten som droppar
Vatten är spännande att fotografera och man kan göra det istället för att diska.
Dag 58: Hösten börjar närma sig
Det är fortfarande varmt här, både om dagarna och nätterna, men man kan ändå känna att hösten har börjat smyga hit. Skuggorna blir längre och längre. Mörkret kommer fortare. Kontoren fylls återigen efter sommarledigheterna.
Hemma hos mig innebär höstens intåg att det är dags att börja träna igen. Löparskorna är utbytta och iPodden är fulladdad (alltså helt uppladdad, inte fult laddad).
Anders har tappat bort sin Nike plus-sensor så jag får tävla mot mig själv tills han skaffar en ny (Anders: det här är en pik).
Dag 62: Live från Göteborg
Idag fick vi se Ullevi och Göteborg live här på den franska TVn för det var fotbollsmatch mellan Sverige och Frankrike.
Det var trevligt att se hemmaplan, så att säga. Inget regn vad jag kan se heller. Bådar gott inför hemfärden.
Såhär ser franska fotbollskommentatorer ut.
Dag 76: Segla till Saint Tropez
I lördags drog vi ut på havet igen. Jag, Corinne, Victor, Daniel och Matthiue. Vi gick från Cavaliere till Saint Tropez där vi låg för natten. På söndagen gick vi tillbaka samma väg fast tvärtom.
Vädret kunde inte ha varit bättre. Frisk bris, kryss på morgonen sedan bada lite i en vik och spinnaker på eftermiddagen.
På kvällen gick vi ut i Saint Tropez för att hitta lite mat. Jag har, precis som Karin sa när hon var här och hälsade på för ett tag sedan, alltid trott att Saint Tropez varit överskattat, men det är faktiskt fortfarande en väldigt pittoresk och vacker liten stad med otroligt många resturanger. De små, små gränderna är fulla av bord och hungriga kvällsgäster.
Efter restaurang och några barer var det dags att ge sig ut på bryggan, dra på sig badbyxorna och hoppa i den lilla gummibåten och försöka ta oss ut till segelbåten igen. Kvällen och vattnet var varma och stilla. Vi rodde sakta ut i viken och jag mådde utmärkt.
Dags för Champagne i sittbrunnen för att fira dagens vackra segling (bilden är tagen med min iPhone).
Dag 91: Utmattad fotograf hittar fjäril på blomma
Nu börjar det här fotoprojektet med en bild per dag i hundra dagar bli lite påfrestande. Det är inte lätt att hitta på nya grejer att plåta och ni måste stå ut med alla mina inlägg med bilder varje dag.
Men ni kan ju välja att besöka bloggen mer sällan om ni tycker det är för mycket. Så jag fortsätter.
Idag fick jag låna en förlängningsring av Nicolas (kolla på hans foton här). Det är en ring som man sätter mellan kameran och linsen och simsalabim kan man ta närbilder som den här.
Fler växter och insekter i mitt flickr-album.
Dag 97: Fredagspétanque vid stranden i Antibes
Igår försökte vi svenskar bli ännu mer franska genom att spela ett parti boule, eller pétanque som det heter här.
Inga baskermän stannade, pekade och skrattade trots att vi hade färgglada bocciaklot med vatten i istället för personligt gjutna stålklot.
Staffan utklassade alla.
På bilden ses David svinga iväg ett klot.
Franska badhus
Imorgon skall jag till ett franskt badhus och undersöka om det verkligen är så att fransmännen inte vågar visa sina snoppar för varandra.
Som jag har förstått duschkulturen här nere skall man visa så lite som möjligt. Duscharna på jobbet, exempelvis, består av små enskilda rum som man kan stänga och låsa och det finns ett utrymme innan själva duschen som man kan byta om i.
Linda: Hur var det i Kroatien? Bar fransyskorna in omklädningsrumsmöblemanget i duschrummet för att slippa vara nakna offentligt? Hade de sedan ändå på sig trosorna ända in i duschkabinen?
Dessutom är det förbjudet med badshorts på badhuset, man måste ha småbadbyxor för att få bada här. Ordning och reda.
Jazzfestivalen i Juan-les-Pins
För att ingen jazzälskare där ute skall missa det så skriv redan nu in det i era kalendrar:
Då kommer bland andra följande artister hit till Juan-les-Pins och jazzar loss (klicka på iTunes-knappen för att tjuvlyssna i iTunes):
- Ruthie Foster
- James Blunt
- Didier Lockwood
- James Morrisson
- Al Jarreau
- Yaron Herman
- Nicole Henry
- Solomon Burke
- Sharon Jones & The Dap King
- Roy Hargrove
- Marcus Miller
- Keith Jarrett
- Gary Peacook och Jack Dejohnette
- Bill Wyman & The Rhythm Kings
Teoriprovet på franska – fixat!
Imorse skrev jag körkortsteoriprovet och jag klarade det! Ännu lite närmre mitt motorcykelkörkort alltså.
Av 40 frågor får man ha högst fem fel. Om man klarar provet får man inte reda på hur många fel man hade, men jag hade alltså fem fel eller färre.
Vi var fem från körskolan som skrev provet samtidigt idag och av oss var vi tre som klarade det och två som blev upprörda. Jag blev så nöjd att jag åkte till bageriet och köpte croissanter till hela teamet. Förhoppningsvis såg chefen lite lättare på att jag droppade in vid elvatiden när han hade fått en croissant i munnen.
En croissant kan alltid lätta upp stämningen.
Halvmarathon i Nice
Nice motsvarighet till Göteborgsvarvet går idag. Alltså 21 km löpning på gator och torg.
Jag skall inte springa, även om det hade gjort gött för utmaningen, men jag skall cykla dit och titta.
Här är bansträckningen er som också vill ta en titt.
Körkortsteoriprov på franska
De av er som läst min blogg ett tag vet att jag håller på att försöka ta ett motorcykelkörkort.
På franska.
Det är nog det bästa jag har gjort för mina språkkunskaper i baguettespråket. Efter att ha gått på teorilektioner (tittat på DVD och svarat på frågor) sedan oktober är det dags att göra provet.
Le code de la route (vägkoden).
Nästa vecka smäller det och jag hoppas att jag är redo eftersom min körkortskompis Per redan har gjort provet och klarat det.
Bilden visar en liten vägskyltshistoria på franska (klicka på den för att se hela).
Äntligen asiatiskt
Efter över ett år med tung, gräddig, fransk mat är man rätt sugen på snabblagat, sötsurt, starkt och chilli.
Så i lördags åkte jag till Antibes relativt stora och fina asiatiska affär där man kan köpa soja som inte kostar 14€ litern, färsk koriander, röd currypasta, Hoi Sin sauce och japanska nudlar i små vackra knippen:
Mont Sainte Victoire
Nu har jag kört förbi Mont Sainte Victoire så många gånger att det är dags att ta reda på vem det egentligen var som målade av det hela tiden och varför det är känt.
När man närmar sig Aix en Provence österifrån på A8:an är landskapet ganska platt. Men plötsligt ser man ett karakteristiskt berg till höger på horisonten.
Berget heter Saint Victoire och är 1011 meter högt på toppen. Det är alltså inte något särskilt högt berg, men eftersom landskapet är så platt i övrigt i omgivningarna utmärker sig berget.
Inte så högt, men speciellt. Mont Sainte Victoire sett från A8:an.
Det skall finns en bilväg upp på berget och många vandringsleder. Det är också populärt att klättra på berget. En del av berget är nationalpark och det finns ett fåtal byar på berget, tex Le Tholonet och Saint-Anonin-sur-Bayon.
Vad gäller konstnärerna som gillade att måla berget är det nog Cézanne som varit flitigast. Paul Cézanne, som bodde i krokarna, målade av berget över 60 gånger. Se några exempel på ibiblio.
Paul var kompis med Picasso som också gillade berget. 1958 köpte Pablo ett fjortonhundratalsslott vid bergets norra fot. När han senare dog (i Mougins, inte långt härifrån) 1973 begravdes han vid sitt slott.
Wikipedia skriver att också Wassily Kandinsky, Peter Handke och Guy Gavriel Kay blivit inspirerade av berget i sitt skapande.
Läs mer på tex Aix en Provences turistinformationsida och titta på några fler av konstverken genom att bildsöka på Google.
Sommarens första seglats
Idag har jag varit ute på havet och seglat lite för första gången i år. Victor, Johan, Johannes och jag åkte ner till båten redan igår kväll för en trevlig middag och för att kunna starta så tidigt som möjligt idag.
Vädret har varit lite sisådär de senaste dagarna, men när vi vaknade i morse sken solen ordentligt och vinden var ganska lugnt till en början.
En underbar seglingsdag på Medelhavet.
Efter frukost stack vi iväg sydväst mot Ils du Levant och sedan slog vi mot Cap Nègre. Vid stranden i bukten, i skydd från västanvinden bakom udden, ankrade vi för lunch:
Cap Nègre
Jag blev sjösjuk, trots den ganska lugna sjön, och lyckades inte få i mig så mycket mat. Istället gick jag in och somnade i ruffen.
Några timmar senare vaknade jag och då höll vi som bäst på att ramma ett gäng båtar i hamnen i Cavalaire. Det hade blåst upp rejält sedan vi lämnade hamnen i morse och tilläggningen blev mycket svår. Victor hade dock varit förutseende nog att ringa upp hamnvakten (la capitainerie?) och be om hjälp att lägga till. Tack vare hamnvaktens motorbåt fick vi ordning på skutan och kunde backa in till rätt båtplats (här i Frankrike backar man in både med bilar och båtar när man parkerar).
Turisterna och sommargästerna har börjat komma till Rivieran så för att undvika söndagsköerna på väg hem tog vi ”genvägen” upp på bergen och genom vingårdarna innanför St Tropez.
En av många små vindruvsodlingar norr om St Tropez.
HDR: tredje försöket
Det här var riktigt roligt!
Mitt tredje försök och sista för ikväll med HDR. Detta försök består av bara två ursprungliga bilder. Effekten är ganska nedtonad, men redan vid denna nivå får bilden ett helt annat liv. Stämningen blir lite mer magisk.
Notera även hur programmet helt själv korrigerade för fiskaren som bytt plats mellan de två bilderna. Vackert!
Bild 1
Bild 2
Resultatet. Jag vet inte hur himlen kan bli så bra med bara de två förra bilderna som utgångspunkt. Färgerna boostas på precis rätt ställen.
HDR-fortet andra försöket
Okej, Nicolas hade rätt som vanligt.
När jag körde ett riktigt verktyg på mina bilder blev bilden betydligt intressantare. Mer förvanskad, men med ett väldigt spännande ljus.
Tone mapped och äkta HDR, med de tre bilderna från mitt förra inlägg.
HDR-missen
Jag visade Nico mitt inlägg om HDR och han sa att jag har missuppfattat hela konceptet!
Det är tydlgen inte bara att plocka och välja delar ur många bilder för att bygga ihop en enda bra bild. I HDR-konceptet ingår mycket mer, tex det sk Tone Mapping. Jag har inte hunnit luska ut vad det är ännu, men det verkar avancerat och häftigt.
Jag skall göra ett nytt försök ikväll för att se om resultatet blir mer spännande.
Stay tuned!
Solnedgång i Antibes hamn
Sista inlägget för ikväll blir en bild från hamnen i Antibes den 13 januari. Godnatt.
Skärmflygarna i Roquebrune Cap Martin
Roquebrune Cap Martin är tydligen känt för sina oliver och skärmflygare. Någon lär rätta mig om jag har fel, men jag tror det handlar om base jump, dvs att man hoppar ut från en klippa. Betydligt farligare och fräckare än från en flygfarkost alltså.
Jag tycker att den här skylten är fångad i rätt ögonblick och det går inte att anklaga Roquebrun Cap Martin för falsk marknadsföring (istället kan vi anklaga dem för att ha ett för svårstavat namn).
Max ser på sevärdheter.
Skärmflygare på väg ner mot Medelhavet.
Ett franskt lexikon att ta med
Mobilversionen av mitt franska lexikon är lanserad. Jag har haft betatestandet igång för en utvald skara användare ett tag och är nu redo att lansera tjänsten till den stora allmänheten.
Ställ in din telefon efter din operatörs alla kryptiska instruktioner så att du kan surfa med den. Gå sedan in på m.fransktlexikon.se från din mobil.
Funkar det bra? Skriv en kommentar.
Funkar det inte? Kontakta din mobiloperatör.
Nike+ utan specialskor
Efter Thereses fråga om man behöver speciella skor för Nike+ skall jag förklara att så inte är fallet.
Nike+-kittet består av en sändare med en accelerometer som man placerar i sin sko samt en mottagare som man kopplar till sin iPod nano. Sändaren går att placera lite hursomhelst i eller på skon. Jag hade den tillenbörjan under skosnörerna, men då den lätt gled ut därifrån när man sprang var jag tvungen att hitta på något nytt.
Det finns speciella Nike+skor som är förberedda för den lilla sensorn och jag gjorde på precis samma sätt i mina gamla SAUCONY. Jag karvade helt enkelt ut lite av skon under sulan och stoppade dit sändaren.
Sedan dess har den legat där och fungerat utmärkt.
Så om man inte har några speciella krav på skor kan man köpa ett par Nike+-skor och stoppa i sensorn i, men om man vill ha speciella skor anpassade efter ens fötter och löpstil (som jag) kan man göra hål i dem själv.
Nike+-kittet säljs på AppleStore för 275 kronor (gratis frakt (inom Sverige?)) samt i välsorterade sportaffärer. Jag vet att Stadium har och här nere har iaf Decathlon de speciella skorna. Antagligen har de sändaren också.
En morakniv, en söndagsförmiddag, en gammal sko och en kopp kaffe är allt som behövs för att göra sin egen Nike+-sko.
Försten till 10 mil
Nu är det dags för andra försöket att springa tio mil. Första försöket misslyckades helt och hållet eftersom utmaningen tydligen hade ett bästföredatum och vi var för lata/tappade bort våra sensorer.
Den här gången har jag utmanat Anders precis som han utmanade mig och startskottet gick den 1 februari. Den vinner, helt enkelt, som först sprungit 10 mil.
Både Anders och jag har varsitt Nike+-kit som mäter hur långt vi springer. Trots att han är kvar i Sverige och jag är här i Frankrike kan vi tävla genom att ladda upp våra löpresultat på webben.
För att ge oss lite mer press lägger jag upp widgeten som visar aktuell ställning här på bloggen. Jag lyckades klämma in två pass i helgen så jag leder just nu:
Årets sista segling
I helgen var vi ute på årets sista segling. Vi gick till Port-Cros i lördags och stannade över där till söndagen. Vädret var helt fantastiskt!
Hobie Cat-segling i Antibes
Igår hade vi ledig dag här i Frankrike för att fira alla helgon (la Toussaint). Istället för att fira ett enda helgon åkte jag, Daniel och ett gäng andra kollegor till Plage Sailis för att segla Hobie cat.
Hobie cats är små katamaraner (segelbåtar med flera skrov) som är mycket lätta och smidiga. Varken jag eller Daniel hade seglat katamaran förut, men vi har seglat mycket annat så vi trodde inte att det skulle bli några problem.
En katamaran sedd framifrån.
Efter genomgång av reglerna av den stränga seglingsfröken fick vi bära ner båtarna i vattnet och börja segla. Vi skulle segla runt, runt tre bojar, men det lyckades vi missuppfatta så vi seglade dit det fanns mest vind hela tiden. Vi ville ju bara segla lika fort som Skywalker!
När det var dags för lunch sa fröken att om vi inte skärpte till oss skulle vi få sitta på stranden hela eftermiddagen (vilket faktiskt hade varit bättre för det visade sig att vinden försvann helt efter lunch).
För att visa att vi var riktigt duktiga seglingspojkar la vi på stora charmen och fick följa med ut igen efter den härliga lunchen i solen på stranden. Denna gången skulle vi alla hålla ihop gruppen och det var inga som helst problem för vi kom ca 500 m ut från stranden och sedan tog vinden slut. Hela gruppen låg, i grupp, och guppade.
Vi vände och seglade mycket långsamt tillbaka till stranden igen och avslutade äventyret. Sammanfattningsvis var det en mycket vacker dag på Rivieran, men lite för lite vind för segling.
Det blir många roder när varje båt har dubbla.
Antibes till vänster och de numera snöklädda Alperna i bakgrunden.
Vy från Club Nautique Antibes.
Jag har en pool…
…och det är så underbart att komma hem från jobbet och dra på sig badbyxorna och gå ner till poolen och simma lite i eftermiddagssolen.
Med havskajak på Medelhavet
I serien ”Farkoster på Medelhavet” har vi idag kommit fram till kajaken. Första delen i serien handlade ju om en segelbåt.
Förra söndagen blev det faktiskt såpass bra väder att vi äntligen kunde ge oss ut på den, sedan länge, planerade och uppskjutna havskajakturen. Vi samlades på förmiddagen vid Antibes Yacht Clubs lokaler för genomgång och instruktioner. Alla var förväntansfulla och vi fick stå på stranden och lära oss att paddla på franska.
Det fanns några dubbelkajaker och några singelkajaker så jag och Daniel, den andre svensken som var med, bildade en svensk dubbelkajak som vi kallade för le bateau suédois. Det visade sig att både jag och Daniel är tävlingsmänniskor så när de andra fortfarande försökte sätta fast sina sandeler på kajakerna var vi halvvägs runt udden.
Le bateau suédois
Efter mycket paddlande och halvvägs runt Cap d’Antibes kom vi till en lagun där vi paddlade in för att bada och luncha. Jag och Daniel, svenskar som vi är, hoppade i det svalkande vattnet och badade innan maten. De andra var mer tveksamma till denna aktivitet. Vår teamleader, Corinna, vågade sig dock i men hävdade bestämt att man måste simma snabbt för att hålla uppe värmen. Hon simmade bort och försvann. Under tiden fraktades vår packning och apertifen i land av våra guider och de började duka upp för lunch.
Svenskarna badar
Våra kajaker
Apertifen bestod av sangria, som den äldre damen som körde motorbåten hade tillrett. Till den serverades salami, nötter och annat tilltugg. Sedan kom regnet. Först lite, men snabbt mycket, mycket mer. Nötterna började flyta i sin skål, korven sjönk och sangrian späddes ut.
I ena sidan av viken stack berget ut en bit och det var nästan som en grotta och dit tog vi vår flykt. Hela gänget stod tillsammans och tryckte under berget i väntan på bättre väder. Det tog ett tag och det var faktiskt lite kyligt, men tillslut duggade det bara och då gav vi oss av hemåt igen.
Orolig himmel
Hemfärden gick bra och trots ett extravarv runt en riktig bamse till segelbåt som låg för ankar i bukten i Antibes hann vi före alla de andra och vann därmed hela tävlingen.
Hela paddlargänget
Sju minuter till helgen
Det börjar närma sig slutet av arbetsveckan och vädret har ordnat till sig ordentligt. Vid lunch hade vi ett av våra rejäla regnoväder som brukar hålla på knappt en timma. Sedan klarnar det upp och marken torkar och allt blir som vanligt igen. Ungefär tvärtemot göteborgsvädret alltså.
Imorgon skall det bli 28 grader och sol här i Antibes. Dessutom skall det blåsa en del så den planerade havskajakturen har blivit flyttad till söndag istället för imorgon.
Imorgon skall jag nog ta och cykla en bit istället och sedan ligga på stranden och läsa alla mina svenska tidningar och böcker som jag får med mig hit varje gång jag är hemma.
Trevlig helg!
Med flyg till Åre
För att vara riktigt säker på att få en varm och skön semester lämnade jag Rivieran och åkte hem till Göteborg i två veckor. En av dagarna tog jag och Charlie flygplanet och flög till Åre och vädret blev ännu bättre! Snö, sol och 27 grader.
Vi lyfte från Säve och mellanlandade i Älvdalen och tankade. Sedan vidare till Åre och Molanda flygfält. Dag två flög vi runt Åreskutan och tittade på Sveriges högsta vattenfall, Tännforsen, både från luften och till fots. Vi hann också hyra bil, åka vattenrutschbana och dricka blåbärssoppa i en skidbacke med lite, lite snö, alltså nästan som på vintern fast betydligt varmare. Tyvärr hann vi inte med isbastun på hotellet, men vi var på ICA Åra tre gånger.
Sista dagen liftade vi tillbaka till flygplatsen med en norrman som skulle köpa en utombordsmotor i Östersund och vi flög hem samma väg som vi flög dit, fast åt andra hållet.
Flygplanet var inte direkt tillverkat i år (snarare -62) och nästan inga instrument fungerade. Men Charlie flög som en fågel och jag navigerade så vi hamnade där vi skulle på nästan exakt utsatt tid och var inte borttappade någonstans. Hur som helst hade det inte varit någon fara att tappa bort oss för vi hade ett ”Räddningskit för fjällflyg” med oss, som vi hittat i en bokhandel i Sävedalen för 100 kronor.
Jag har satt ihop ett litet bildspel för att visa alla fantastiska vyer och lite annat. Titta på det här och klicka på bilderna om du vill se dem större:
Amadeus fotbollsturnering i Biot
Jobbet arrangerade fotbollsturnering i helgen. Johan, Johannes, Amin och några andra glada pojkar och flickor ställde upp med ett lag…
Läs mer
Sommaren är här!
I helgen var jag ute i solen. I lördags åkte jag inlines i Nice hela dagen, kollade på Götheborg och drack öl med en polack, en albanska och en tyska. I går låg jag på stranden och lyssnade på havet och dåsade bort ett tag. Så idag är jag lika röd som min franska grammatikbok.
I lördags var det fest i en villa här i Antibes. Massa trevliga människor var där, tex jag och Johan:
Och Tumm, Alex, Martin, Johannes, Chokri och Johan nummer 2:
Hagel in action
Det är dåligt väder här. Väder här är alltid mer än hemma. När det är sol är det mer sol och när det är regn är det mer regn. När det är åska är det mer åska och när det är hagel är det mer hagel.
Idag var det allt, sol, regn, åska och hagel.
Som den proffsfotograf jag är offrade jag både tofflor och frisyr när jag sprang ut på balkongen och plåtade en av mina bästa bilder hittills. Precis när ett hagel träffar räcket på min balkong.
Min lägenhet, del 2
Idag var jag och handlade i den trevliga mataffären Champion. Där finns allt man behöver utom ordentliga diskborstar, svenskt kaffe och riktigt bröd.
När jag hade handlat allt jag skulle ha utom saltet hamnade jag i gången för sådant som egentligen inte platsar i en mataffär men som säkert har hög marginal och som man kan sälja som födelsedagspresenter, få-tyst-på-barnen-produkter och annat som de lyckas köpa in billigt, tex serieböcker, pennor, ballonger, dukar, DVDer och jord. Jag gick bara förbi och fortsatte leta efter saltet. Men i slutet av korridoren fanns ett ställ med kartor och ni som känner mig vet att jag är lite svag för kartor.
Staffbriefing på Marineland
I torsdags hade vi sk ”Staffbriefing”. Det innebar att chefen gick igenom resultatet av den årliga undersökningen om hur vi trivs på jobbet. Vi trivdes bra.
Men det intressanta var att vi gjorde allt det här på Marineland i Antibes, en stor vattenpark med häftiga attraktioner och varelser. I pausen fick vi se späckhuggare som hoppade och dansade och vi fick jättegott kaffe.
Efter briefingen dröjde vi oss kvar och tittade på delfiner och sjölejon. De var häftiga, men vi blev inlåsta för parken stängde. Nästa morgon fick vi komma ut igen.
Jag har lagt upp lite bilder på flickr.