Gör din bloggkommentar personligare

Jag har installerat en ny funktion på bloggen som gör att man kan ha små bilder invid kommentarerna man skriver.

Systemet fungerar tillsammans med Gravatar, www.gravatar.com, för att hämta bilder som matchar avsändarens e-mailadress.

För att din bild skall synas bredvid din kommentar måste du:

1. Skapa ett konto hos Gravatar.

2. Ladda upp en bild och matcha den med din e-mailadress.

3. Skriv en kommentar här på bloggen och använda samma e-mailadress som på Gravatar.

Det är faktiskt enklare än det låter och resultatet kommer att se ut ungefär såhär:

Har du en egen blogg där du också vill att folk skall kunna ha avatarer intill kommentarerna? Läs isåfall mer på gravatar.com.

Tävling!

Tävlingen är redan avgjord »

Det var jättelångesedan jag hade tävling på bloggen. Så nu är det dags igen. Det blir kulturtema och priset är ett önskeinlägg på bloggen.

För att ha chansen att vinna behöver du svara rätt på följande 4 frågor:

1. I vilken stad finns följande skulptur?

2. Vad heter konstnären som skapat skulpturen?

Samme konstnär har även ritat kyrkan nedan som började byggas 1882 och som fortfarande inte är färdig.

3. Vad heter kyrkan?

4. Hur många torn har kyrkan och vad representerar tornen?

Skicka in dina svar med formuläret nedan. Skriv Tävling som ämne:

Tävlingen är redan avgjord »

PS. Jag vet att jag varit dålig på att dela ut tidigare priser, men det kommer, det kommer, så småningom. DS.

Jazzfestivalen i Juan-les-Pins

För att ingen jazzälskare där ute skall missa det så skriv redan nu in det i era kalendrar:

Jazz à Juan pågår 10-20 juli

Då kommer bland andra följande artister hit till Juan-les-Pins och jazzar loss (klicka på iTunes-knappen för att tjuvlyssna i iTunes):

  • Ruthie Foster Ruthie Foster
  • James Blunt James Blunt
  • Didier Lockwood Didier Lockwood
  • James Morrisson James Morrison
  • Al Jarreau Al Jarreau
  • Yaron Herman Yaron Herman
  • Nicole Henry Nicole Henry
  • Solomon Burke Solomon Burke
  • Sharon Jones & The Dap King Sharon Jones & The Dap-Kings
  • Roy Hargrove Roy Hargrove
  • Marcus Miller Marcus Miller
  • Keith Jarrett Keith Jarrett
  • Gary Peacook och Jack Dejohnette Gary Peacock, Jack DeJohnette & Keith Jarrett
  • Bill Wyman & The Rhythm Kings Bill Wyman's Rhythm Kings

Hela programmet som PDF »


Deklarationen!

Jag blev lite orolig när jag såg att den svenska deklarationen skall vara inne imorgon. Min deklarationsblankett har hittat ända ner hit till Frankrike, men jag har inte ägnat den så många tankar sedan den kom.

Idag är det dock en riktigt slö dag här och istället för att gå ut i det fina vädret sitter jag hemma och försöker reda ut i alla papper som ständigt kommer i brevlådan.

Så jag satte mig faktiskt och började titta på min franska deklaration. Men eftersom jag inte förstår någonting av den gick jag över till den svenska och får se: ”Hos Skatteverket senast 5 maj”!

I vanliga fall brukar jag upptäcka det här hemma i Sverige och kan helt enkelt deklarera via SMS eller åka in till kontoret med blanketten. Men hur gör man när man inte får SMSa och inte kan åka till skattekontoret?

Jo, man läser på sidan 17 i ”Dags att deklarera”, punkten som lyder som följer:

”Senaste den 5 maj 2008 kockan 24:00 ska deklarationen finnas hos Skatteverket. För dig som är bosatt utomlands gäller den 2 juni.

Så nu kan jag återigen glömma allt det här pappersarbetet för en månad.

Deklarationsbordet.

Franska lexikonet: Nu på franska

Jag har tagit mod till mig och lanserat min första franska webbsida. Ett fransk-svenskt lexikon på franska.

Det är naturligtvis väldigt likt mitt tidigare svensk-franska lexikon, men det mesta är nu översatt till franska och det har sin egen domän.

Image 3.png

Konceptet är det samma som för den svensk-franska delen, dvs alla som har lust kan själva lägga in ord och översättningar direkt i lexikonet. Om ett ord eller översättning saknas kan man efterlysa en översättning så att någon av alla oss svenskfranskspråkiga kan lägga till översättningen.

Musée d’Art Moderne et d’Art Contemporain i Nice

I helgen var jag på moderna museet i Nice. För alla som ännu inte har varit där måste jag verkligen rekommendera det.

Inne i museet försvann stadens ljud och liv helt och hållet; trots att hela museet är byggt över en väg. Alla väggar och tak var helt vita och det var ett lugnt, mjukt ljus överallt.

Konsten låter jag vara okommenterad så att ni kan gå dit förutsättningslöst.

Det kostar 4€ att gå in och all annan info finns nog på museets hemsida:
www.mamac-nice.org

b-kelly-carton.jpg

Utanför museet hängde en ko.

b-carton.jpg

Ljusgubbarna från Place Massena hängde på väggarna.

Imorgon åker jag till moderna museet i Vence som tydligen också skall vara intressant.

Valborgspubrunda i Antibes

Vädret här på Rivieran är typiskt svenskt valborsväder faktiskt. Lite omväxlande regn och sol och inte särskilt varmt.

För att fira väderlikheten har vi bestämt oss för att göra en liten pubrunda i Antibes ikväll. Vi startar på den gamla klassiskerna ”La Gaffe” i gamla stan för att sedan gå längs hamnstråket och mot marknadsplatsen. Naturligtvis kommer vi att gå i cortege mellan pubbarna.

Alla som vill hänga med är välkomna. Vi börjar vid niotiden.

Trevlig Valborg!

Teoriprovet på franska – fixat!

Imorse skrev jag körkortsteoriprovet och jag klarade det! Ännu lite närmre mitt motorcykelkörkort alltså.

Av 40 frågor får man ha högst fem fel. Om man klarar provet får man inte reda på hur många fel man hade, men jag hade alltså fem fel eller färre.

Vi var fem från körskolan som skrev provet samtidigt idag och av oss var vi tre som klarade det och två som blev upprörda. Jag blev så nöjd att jag åkte till bageriet och köpte croissanter till hela teamet. Förhoppningsvis såg chefen lite lättare på att jag droppade in vid elvatiden när han hade fått en croissant i munnen.

En croissant kan alltid lätta upp stämningen.

Motorcykel är det sämsta transportmedlet i regn

Att köra motorcykel här på Rivieran är oftast hur bra som helst. Man kan köra förbi alla bilköer och det är nästan alltid sol, varmt, torrt och härligt.

Men ibland är det regn och då är motorcykel antagligen det sämsta transportmedlet man kan använda. Till och med cykel är bättre för då blir man åtminstone varm när man trampar. Med motorcykel blir man både genomblöt och iskall.

Som om man vadat i en mindre svensk insjö.

Mont Sainte Victoire

Nu har jag kört förbi Mont Sainte Victoire så många gånger att det är dags att ta reda på vem det egentligen var som målade av det hela tiden och varför det är känt.

När man närmar sig Aix en Provence österifrån på A8:an är landskapet ganska platt. Men plötsligt ser man ett karakteristiskt berg till höger på horisonten.

Berget heter Saint Victoire och är 1011 meter högt på toppen. Det är alltså inte något särskilt högt berg, men eftersom landskapet är så platt i övrigt i omgivningarna utmärker sig berget.

Inte så högt, men speciellt. Mont Sainte Victoire sett från A8:an.

Det skall finns en bilväg upp på berget och många vandringsleder. Det är också populärt att klättra på berget. En del av berget är nationalpark och det finns ett fåtal byar på berget, tex Le Tholonet och Saint-Anonin-sur-Bayon.

Vad gäller konstnärerna som gillade att måla berget är det nog Cézanne som varit flitigast. Paul Cézanne, som bodde i krokarna, målade av berget över 60 gånger. Se några exempel på ibiblio.

Paul var kompis med Picasso som också gillade berget. 1958 köpte Pablo ett fjortonhundratalsslott vid bergets norra fot. När han senare dog (i Mougins, inte långt härifrån) 1973 begravdes han vid sitt slott.

Wikipedia skriver att också Wassily Kandinsky, Peter Handke och Guy Gavriel Kay blivit inspirerade av berget i sitt skapande.

Läs mer på tex Aix en Provences turistinformationsida och titta på några fler av konstverken genom att bildsöka på Google.

Dans le noir? Bli blind för en kväll

När jag var i London bjöd min lillebror med mig till restaurangen Dans le Noir?, vilket naturligtvis är franska och betyder I mörkret?.

Entren till Dans le noir? i London.

Restaurangen i London följer konceptet som startades i Paris för två år sedan. Redan då var alla servitörer blinda och för att hitta till ditt bord är du tvungen att ledas dit av din servitör.

I restaurangen är det verkligen helt mörkt. Inte ens efter ett tag, då ögonen borde ha vant sig, kunde man se någonting. Menyerna valde vi när vi kom dit, innan vi gick in i mörkret, och man fick även välja vin och säga till om det var något man var allergisk mot.

Det var en ganska konstig upplevelse att sitta och försöka samtala och äta i totalt mörker. För mig var det två skillnader som märktes mest. För det första var det väldigt svårt att hälla upp vin. Var är flaskan? Var är glaset? Har det börjat komma något ur flaskan? Är glaset fullt? Det bästa sättet tyckte jag var att stoppa ner ett finger i glaset och hälla på det. Då visste man både att det kom något ur flaskan och när glaset började bli fullt. Det såg nog inte så snyggt ut, men det spelade ju ingen roll på den här restaurangen.

Den andra skillnaden som slog mig var att alla ljud hördes mycket mer. I vanliga fall kan man fokusera hörseln genom att se vem som pratar och läsa deras läppar, men i mörkret var man tvungen att lyssna på allt för att kunna urskilja om någon sa något till mig.

Att äta var inte särskilt svårt. Man fick känna efter lite med händerna för att veta att man var klar, men annars var maten nog ganska snäll och jag tror att man kunde äta allt som fanns på tallriken. Det gjorde jag och jag mår fortfarande bra. Maten var god, men det är inte därför man skall besöka denna restaurangen.

Ett kul koncept som ger en liten känsla för hur det är att vara blind, antar jag. Man är ganska utlämnad till andra människor när man inte ser någonting.

Slutligen ett foto som jag tog inne i restaurangen:

dans_le_nor.jpg

I restaurangen var det kolsvart.

Sommarens första seglats

Idag har jag varit ute på havet och seglat lite för första gången i år. Victor, Johan, Johannes och jag åkte ner till båten redan igår kväll för en trevlig middag och för att kunna starta så tidigt som möjligt idag.

Vädret har varit lite sisådär de senaste dagarna, men när vi vaknade i morse sken solen ordentligt och vinden var ganska lugnt till en början.

En underbar seglingsdag på Medelhavet.

Efter frukost stack vi iväg sydväst mot Ils du Levant och sedan slog vi mot Cap Nègre. Vid stranden i bukten, i skydd från västanvinden bakom udden, ankrade vi för lunch:

Cap Nègre

Jag blev sjösjuk, trots den ganska lugna sjön, och lyckades inte få i mig så mycket mat. Istället gick jag in och somnade i ruffen.

Några timmar senare vaknade jag och då höll vi som bäst på att ramma ett gäng båtar i hamnen i Cavalaire. Det hade blåst upp rejält sedan vi lämnade hamnen i morse och tilläggningen blev mycket svår. Victor hade dock varit förutseende nog att ringa upp hamnvakten (la capitainerie?) och be om hjälp att lägga till. Tack vare hamnvaktens motorbåt fick vi ordning på skutan och kunde backa in till rätt båtplats (här i Frankrike backar man in både med bilar och båtar när man parkerar).

Turisterna och sommargästerna har börjat komma till Rivieran så för att undvika söndagsköerna på väg hem tog vi ”genvägen” upp på bergen och genom vingårdarna innanför St Tropez.

En av många små vindruvsodlingar norr om St Tropez.

Huspriserna i London

När jag var och hälsade på lillebror i London passade jag naturligtvis på att kolla in hans lägenhet i Camden.

Huspriserna i London är riktigt, riktigt höga. Max bor i Zone 2 som är den näst mest centrala. Zone 1 är City och West End och sedan går zonerna ut från centrum med stigande nummer.

De är sex stycken som delar en trerumsvåning i ett hus och de betalar £ 1840 i månaden. Alltså drygt 20 000 kr i månaden! Och jag kan härmed avslöja att det inte är för boendestandarden man betalar dyrt i Lodon. Det är för läget.

Bakom den rosa gardinen döljer sig en lägenhet för sex personer.

Trädgården mot gatan. Dags för en liten vårstädning snart?

För att skona känsliga läsare har jag inte tagit med några bilder inifrån lägenheten.

Meza, Floridita och de andra barerna i London

Påskhelgen gick i barernas tecken. Min lillebror har precis utbildat sig till bartender och hans jobb är betydligt roligare att besöka än mitt!

I fredags besökte vi Meza bar (där han jobbar) och Floridita, den spanska baren en trappa ner.

Max med tre cocktails på Floridita, den spanska baren en våning ner.

Mezas bardisk en långfredag.

Här ligger Meza bar:

I lördags, påskafton, var det först en bar (vilken?) och sedan B@1 och på söndagskvällen gick vi till Road House för att kolla in lite flairing (när bartendrarna visar hur duktiga de är på att jonglera och trixa samtidigt som de häller upp drinkarna).

Sex stycken blandade B51-55. Vi var bara fem och jag har fortfarande inte förstått vart den sjätte shotten tog vägen.

Helt enkelt en riktigt bra barrunda i London!

Godmorgon med skorpor!

Tassimomaskinen fungerar fortfarande utmärkt så jag brukar köpa patroner till den och ta med till kontoret. Nicolas brukar köpa croissanter, madelenkakor eller petite beurre-kakor, så det brukar alltid finnas lite förmiddagsfika på kontoret.

krisprollsIdag när jag kom till kontoret (visserligen långt efter förmiddagsfikan) sa Nicolas att det var "Svenska veckan" och drog fram ett paket skorpor från Pågens.

Jag trodde direkt att han köpt dem enbart pga den franska reklamen som Sara skrev om på sin blogg, men han sa att han inte hade sett den förut.

Hur som helst konfirmerade han att det är så fransmännen ser på oss. Blonda, nakna, snygga hyddlevande varelser som aldrig fryser.

HDR: tredje försöket

Det här var riktigt roligt!

Mitt tredje försök och sista för ikväll med HDR. Detta försök består av bara två ursprungliga bilder. Effekten är ganska nedtonad, men redan vid denna nivå får bilden ett helt annat liv. Stämningen blir lite mer magisk.

Notera även hur programmet helt själv korrigerade för fiskaren som bytt plats mellan de två bilderna. Vackert!

Bild 1

Bild 2

Resultatet. Jag vet inte hur himlen kan bli så bra med bara de två förra bilderna som utgångspunkt. Färgerna boostas på precis rätt ställen.

Min första HDR-bild: Fort Carré

Efter jobbet ikväll stack jag och Nicolas ner till Fort Carré för att plåta lite skymningsbilder över havet, fortet och hamnen.

Jag lyckades ta min första HDR-bild (High Dynamic Range).
Både Nicolas och Anders har tjatat på mig att testa detta. En HDR-bild består av flera bilder tagna med olika exponering. Typiskt tre olika bilder, en underexponerad, en normalexponerad och en överexponerad bild som byggs ihop till en enda bild med perfekt exponering över hela bilden.

Varför behövs detta kanske du sitter och undrar nu? Jo, det är så att ett fotografi ofta innehåller delar på olika avstånd och därmed med olika ljus. Tar du tex kort på ett fort i skymningen vill du att himlen skall vara mörkt blå men för att få den tillräckligt mörk blir fortet, som är i samma bild, alldeles för mörkt (underexponerat).

Genom att exponera olika kan man i efterhand i datorn montera ihop allt till en enda bild med olika exponering på olika ställen. Utan att det märks om man vill. Effekten kan också överdrivas och ge väldigt häftiga resultat, kolla tex på www.hdrsoft.com som Anders tipsade mig om.

Ikväll tog jag tre bilder med olika exponering (klicka för förstoring):

Bild 1 – Överexponerad, fortet och himlen är alldeles för ljusa, men staketet och grusvägen i förgrunden är bra exponerade.

Bild 2 – Normalexponerad, en ganska bra bild, men förgrunden är för mörk för att kunna visa några detaljer och fortet är lite för ljust till höger.

Bild 3 – Underexponerad, fortet är perfekt exponerat, himlen är lite för mörk och förgrunden är kolsvart.

Resultatet

Eftersom den första bildens enda rätt exponerade del, staketet och vägen, var så trist och ful skippade jag bild 1 helt och hållet. Hade det funnits någon intressant detalj eller kanske en människa avbildad i förgrunden hade man kunnat plocka fram denna, men staketet var inget jag ville ha med.

Jag tog helt enkelt fortet från bild 3 och la in det på bild 2. Det enklaste sättet att göra detta är att lägga ihop bilderna i varsina lager i Photoshop och maska ut fortet. Det finns mängder av guider för detta på nätet.

Resultatet blev så här:

Inget brus i himlen, fortet lagom exponerat och man kan ana vad som finns i förgrunden utan att det tar över bilden.

Påsken i London

Jag drar till London över påsk för att hälsa på lillebror som tror han äger stan sedan han blev bartender där.

Max har redan skrivit om besöket på sin blogg, där man också kan läsa om när han gick in i lyktstolpen på Oxford Street så att åtgärder var tvungna att vidtagas.

Så här såg han ut förra påsken, lillebror.

Efter att jag hade bokat resan fick jag reda på att Daniel och Sophie också skall dit över påsk. Samma plan! Som om inte tillfälligheterna fått nog visade det sig idag på lunchen att även Martin och Nekrida åker dit!

Det är alltså London som gäller för årets äggätande. Nu vet ni, och det var här ni läste det först!

Blodpudding och rödvin

Okej, det var inte så illa som jag befarade i mitt förra inlägg. Boudin är helt enkelt blodpudding, men format till korvar istället för våra halvmånar hemma i Sverige.

Victor brynte boudinarna med lök och serverade med kokt potatis och hemmagjort äppelmos.

Boudin med brynt lök.

Till blodpuddingen drack vi ett Chateav L’Afriqve från 2004. Ett mycket gott vin som faktiskt var en av de flaskor min mor och far gav Victor för att de fick låna hans lägenhet i vintras (men det var jag som valde det).

Ett Chateav L’Afriqve från 2004 plockade fram det göttiga i blodpuddingen.

Boudin till söndagsmiddag

Victor bjöd precis in mig till söndagsmiddag med den franska maträtten Boudin.

Jag har uppmuntrat honom att bjuda oss utlänningar på fransk mat så att vi lär oss hur det äkta franska köket ser ut. Men nu börjar jag ångra mig.

Jag vet inte exakt vad Boudin är men jag tror det handlar mycket om inälvor och blod. Jag skall ta med kameran och mina bästa smaklökar ikväll så att ni får reda på allt som man behöver veta för att njuta av denna specialitet.

Någon form av Boudin

Skärmflygarna i Roquebrune Cap Martin

Roquebrune Cap Martin är tydligen känt för sina oliver och skärmflygare. Någon lär rätta mig om jag har fel, men jag tror det handlar om base jump, dvs att man hoppar ut från en klippa. Betydligt farligare och fräckare än från en flygfarkost alltså.

Jag tycker att den här skylten är fångad i rätt ögonblick och det går inte att anklaga Roquebrun Cap Martin för falsk marknadsföring (istället kan vi anklaga dem för att ha ett för svårstavat namn).

Max ser på sevärdheter.

Skärmflygare på väg ner mot Medelhavet.

Notre Dame de la Garde i Marseille

I december skrev jag ett inlägg om att åka till Marseille. Allt blev som planerat, tågen gick som de skulle och kyrkan stod på sin kulle.

För alla som ännu inte har varit i Marseille kan jag, precis som mina kollegor, rekommendera att besöka Notre Dame de la Garde som är en riktigt maffig kyrka med otrolig utsikt över Marseille.

Notre Dame de la Garde med sin förgyllda Maria och gossebarnet.

Det verkar som fransmännen hugger ut tackkort till kyrkan i sten. Känns lite omständigt, men det håller nog längre än ett e-mail.

Marseille består av ett gytter av hus. Detta är en del av utsikten från kyrkan.

Ett franskt lexikon att ta med

Mobilversionen av mitt franska lexikon är lanserad. Jag har haft betatestandet igång för en utvald skara användare ett tag och är nu redo att lansera tjänsten till den stora allmänheten.

Ställ in din telefon efter din operatörs alla kryptiska instruktioner så att du kan surfa med den. Gå sedan in på m.fransktlexikon.se från din mobil.

m.fransktlexikon.jpg

Funkar det bra? Skriv en kommentar.

Funkar det inte? Kontakta din mobiloperatör.

Kvällsskiftet

Vi har haft lite trubbel med en av våra produkter som används mest av amerikanarna. Eftersom vi i mitt arbetslag är ansvariga för att allt funkar är det vårt jobb att fixa det här.

Problemet syns när jänkarna vaknar upp vilket brukar vara vid 15-tiden här i Europa. Så igår bad chefen mig att ta sovmorgon idag till två så att jag kan sitta och övervaka våra plattformar under eftermiddagen och kvällen.

Igår hittade mina kollegor den troligaste orsaken till problemet och åtgärdade detta. När jag lämnade jobbet igår såg allt ut att fungera precis som det skulle, så jag tror att det skall vara fint även ikväll.

Ha en bra onsdag alla läsare!

Franska lexikonet flyttade ut

Lexikonet som jag byggde för några veckor sedan blev en succé. Över 1500 översättningar är redan inlagda och det kommer nya varje dag. Tack all som lagt in översättningar.

Efter den enorma tillväxten var det dags för lexikonet att flytta ut härifrån bloggen och hitta en egen plats på Internet. I tisdags köpte jag därför domänen www.fransktlexikon.se och flyttade över hela lexikonet dit.

Efter en hel del strul med franskans och svenskans alla konstiga tecken tror jag nu att jag har fått ordning på allt. Flitiga lexikonanvändare har under veckan som gått kunnat se några frågetecken och kinesiska tecken istället för å, ä och ö. Allt skall nu vara konverterat korrekt och inte ens franskans apostrof skall kunna ställa till det längre. Skicka mig ett meddelande om du upptäcker något skumt.

Slå upp ett ord själv på:
fransktlexikon.jpg

…eller testa med några ord som du alltid undrat vad de heter på franska: sprutgrädde, mejeri eller torktumlare.

Årets semla är äten

Något av det svåraste att hitta här när det gäller svenska mattraditioner är semlan. Dessutom är den svår att göra bra själv här eftersom det skall vara både hjorthornssalt, färskjäst och vispgrädde i den.

Därför är det extra retsamt av mig att skriva om detta och bifoga denna härliga bild som jag tog i lördags när jag blev bjuden på en semla till frukost.

Bon appetit! He he.

semla.jpg

Nike+ utan specialskor

Efter Thereses fråga om man behöver speciella skor för Nike+ skall jag förklara att så inte är fallet.

Nike+-kittet består av en sändare med en accelerometer som man placerar i sin sko samt en mottagare som man kopplar till sin iPod nano. Sändaren går att placera lite hursomhelst i eller på skon. Jag hade den tillenbörjan under skosnörerna, men då den lätt gled ut därifrån när man sprang var jag tvungen att hitta på något nytt.

Det finns speciella Nike+skor som är förberedda för den lilla sensorn och jag gjorde på precis samma sätt i mina gamla SAUCONY. Jag karvade helt enkelt ut lite av skon under sulan och stoppade dit sändaren.

Sedan dess har den legat där och fungerat utmärkt.

Så om man inte har några speciella krav på skor kan man köpa ett par Nike+-skor och stoppa i sensorn i, men om man vill ha speciella skor anpassade efter ens fötter och löpstil (som jag) kan man göra hål i dem själv.

Nike+-kittet säljs på AppleStore för 275 kronor (gratis frakt (inom Sverige?)) samt i välsorterade sportaffärer. Jag vet att Stadium har och här nere har iaf Decathlon de speciella skorna. Antagligen har de sändaren också.

En morakniv, en söndagsförmiddag, en gammal sko och en kopp kaffe är allt som behövs för att göra sin egen Nike+-sko.


Försten till 10 mil

Nu är det dags för andra försöket att springa tio mil. Första försöket misslyckades helt och hållet eftersom utmaningen tydligen hade ett bästföredatum och vi var för lata/tappade bort våra sensorer.

Den här gången har jag utmanat Anders precis som han utmanade mig och startskottet gick den 1 februari. Den vinner, helt enkelt, som först sprungit 10 mil.

Både Anders och jag har varsitt Nike+-kit som mäter hur långt vi springer. Trots att han är kvar i Sverige och jag är här i Frankrike kan vi tävla genom att ladda upp våra löpresultat på webben.

För att ge oss lite mer press lägger jag upp widgeten som visar aktuell ställning här på bloggen. Jag lyckades klämma in två pass i helgen så jag leder just nu:

Franskt lexikon (beta)

För att förenkla, realisera och dokumentera min franskainlärning har jag snickrat ihop ett lexikon.

Det jag har snickrat ihop hittills är den tekniska plattformen, nu återstår det bara att fylla lexikonet med ord. Ungefär som om jag redan hade bundit boken och förberett tryckpressarna, men inte tillverkat plåtarna.

Lexikonet ingår i web2.0-konceptet vilket innebär att det är(/skall vara) enkelt att använda, ha Google-annonser samt vara interaktivt.

Förutom att kunna söka på ord kan ni besökare också lägga till egna ord. På så sättet hjälps vi alla åt att skapa innehållet. Så fort du lärt dig ett nytt franskt ord kan du lägga in det i mitt lexikon. När du glömt av ordet (efter ca 12 sekunder) kan du slå upp det i mitt lexikon och repetera.

För som jag brukar säga: repetition är all kunskaps moder!

För att komma till lexikonet är det bara att använda sökrutan eller länken i högermenyn här på bloggen. Eller gå direkt via Lexikonlänken »

PS. För tekniknördarna som läser detta måste jag delge den fina detaljen jag implementerat: man kan direkt slå upp ett ord (tex ”goddag”) genom att skriva det på följande sätt i browsern: www.fransktlexikon.se/goddag. DS.

Loopia verkar ha problem

Mitt webbhotell Loopia verkar inte vara helt i ordning idag. Min blogg har varit väldigt svår att nå från och till under hela dagen. Antingen har de haft företagsfest och spillt öl i serverhallen eller så har de blivit attackerade av botnätverk.

På Loopias driftinformationssida ser det just nu ut så här:


PS. Lita inte på Microsoft när de påstår att "Zombiedatorer och botnätverk: hjälper dig att hålla datorn under kontroll". Det är tvärtom. DS.

Marockansk duva och magdans i Cannes

I fredags åkte jag, Charlie och Victor till Cannes för att äta gott och se till att jetsettarna skötte sig.

Vi hamnade på den marockanska restaurangen Le Riad med en liten fontän i. Det franska ordet le riad betyder trädgård men syftar ofta på traditionella hus med just en liten fontän inne i huset.

Servicen var utmärkt och vi beställde in marockanskt vin och duva till förrätt. Fågeln kom inbakad i något slags smördegspaket med mycket orientaliska kryddor i. Hela anrättningen var beströdd med kanel och socker.

Det blev en spännande smakkombination mellan pirog och risgrynsgröt och så länge man inte tänkte på äcklig, bajsande torgduvor i hundratal så var det ganska gott.

Marockansk duva

De efterföljande rätterna var något mer traditionella grytor och grillspett. Mycket gott!

Lagom till att det marockanska teet kom in och avslutade måltiden höjdes volymen på den orientaliska plingplingmusiken i högtalarna och en magdansös kom indansande. Efter ett tag dansade merparten av restaurangens gäster.

Marockansk magdans

Efter middagen gick vi vidare för att undersöka Cannes nattliv som faktiskt inte var mycket till liv denna något regniga och kalla kväll mitt i januari.

Flyg till Rivieran i vinter

Nu är det som störst klimatskillnad mellan Sverige och Rivieran. Jag har fått rapporter om snö och kallt väder hemma samtidigt som det är 15 grader och sol här.

Aftonbladet har en artikel om hur du kan fly den svenska vintern i dagens nätupplaga, men man måste tydligen köpa något för att ta del av listan.

Om du är intresserad av att åka hit till Nice eller någon annan trevlig stad, tex Antibes, längs Rivieran så förslår jag istället att du tittar på sidorna jag sammanställt här på bloggen. För flyg, hotell och hyrbil har jag skrivit ihop en sida som heter Flyg, hotell och hyrbil. Tips om vad man kan hitta på här, förutom att sitta och dricka kaffe i solen, har jag lagt in på sidan Se och göra.

Kommentera gärna om du har andra bra siter eller tips på roliga aktiviteter.

Flyg, hotell och hyrbil »

Se och göra »

antibesnu.jpg

Lillebror blir bartender i London

Min bror Max har sagt upp sig från mataffären hemma i Göteborg och packat shaker och martiniglas för att bege sig till London och bli bartender.

Han åker ikväll och skall vara borta minst en månad. För att få reda på alla trixen och de bästa drinkrecepten startade vi upp en blogg för ett tag sedan som han lovat att uppdatera.

Bloggen heter naturligtvis Max i London och blir den andra i vårt lilla familjeimperium av resebloggar.

Lycka till lillebror! 

Max dricker drink i Juan-les-Pins förra sommaren.

I’m back

Jag har lämnat ett kallt, men vackert, Göteborg och återvänt hit till Antibes för ett nytt år på Rivieran. Idag har vi femton grader och sol.

Resan tillbaka hit gick fint som vanligt. Sterling är mycket bra, särskilt om man jämför med hemresan jag gjorde med RyanAir och som kändes mer som en bussresa än en flygresa. Som jag förstod det har RyanAir byggt (eller byggt om) en helt egen terminal på Marseilles flygplats (mp2) och när RyanAir bygger en terminal blir det inte mycket över till annat än de nödvändigaste. Tex fanns varken bagageband eller datorer vid incheckningen. Man fick själv bära sitt bagage till bagageinkastet. Vid gaten fanns varken stolar eller toaletter och hade man väl gått till gaten kunde man inte göra något annat än att stå i kö för boardingcardet blev rivet så fort man närmade sig gaten.

Nej, då är det trevligare på Landvetter och med Sterling. Ingen kö vid incheckningen, bara att visa pass och välja plats och sedan vidare till den förhållandevis snabba säkerhetskontrollen. Väl vid gaterna kan man lugnt gå och köpa en god kopp kaffe på Espresso House och sedan slå sig ner nära gaten och vänta på ombordstigning.

Flygbussen till Antibes hade sänkt priset. Nu kostar det 1€ (ca 9 kr) att ta flygbussen istället för 1€30 som förut. Å andra sidan hade de helt tagit bort tidtabellsdisplayen den här gången, men den har ju ändå inte haft något samband med när bussen skall gå i verkligheten så det kan inte anses vara en försämring.

Kärve på isen i Slottskogen.

Gott nytt år!

Imorgon åker jag till Göteborg för en vecka hemma i det underbara gråvädret så jag får passa på att önska er alla ett gott slut och ett gott nytt år.

Det har varit väldigt intressant att utveckla den här bloggen tillsammans med er. Jag har över hundra besök varje dag och det ökar sakta men säkert. Det ger lust att skriva mer och bättre.

Tack för de över 500 kommentarer jag har fått från er läsare under året. Jag hoppas att ni fortsätter kommentera allt jag säger.

Fyrverkerier från femtondeaugustifirandet i Nice.

Lördag i Marseille

Ikväll landar mina föräldrar och min bror i Marseille. Jag skall ta tåget till Marseille imorgon bitti och träffa dem där.

Jag nämnde att jag skall till Marseille för min marseillska kollega och hon sa att staden är kända för sina julkrubbor som man kan köpa på marknaden. Inte riktigt min favoritpryl alltså. Men hon nämnde även att man kan gå upp till kyrkan Notre Dame de la Garde och få en fantastisk utsikt över regionen. Kanske kan jag lura upp min familj dit. Man skall kunna ta ett litet tåg från hamnen upp till kyrkan.

Efter några timmar och en god lunch i Marseille återvänder vi till Antibes för vidare julfirande.

Notre Dame de la Garde

Notre Dame de la Garde, med en magnifik utsikt över Marseille och omgivningarna.

Pepparkakshus

Julpysslet är som ni vet redan i full gång. Nejlikeapelsinerna är klara, lussekatterna är bakade och nästan slut och nu är också pepparkakshuset byggt.

För att bygga ett riktigt pepparkakshus behöver man en bra mall, en deg eller två och en ledig dag.

Först kavlar man ut degen och skär ut delarna efter mallen.

Sedan smälter man sockret till karamellen och limmar ihop delarna med varandra.

Slutligen dekorerar man med glasyr på sockret och sist med florsocker på glasyren.

Resultatet blir så här vintrigt och vackert.

 

Svenska granen skänkt och tänd

Precis som förra året har Sverige skänkt en gran till Nice. Det är vår konsul i Nice, Åke Almroth, som arrangerat det hela. och VDn för Västkustens Skog AB, Bernt Ivarsson som skänkt granen.

På Place Massena står den blå-guldiga granen och lyser upp mitt i Nice.

 

En liten skylt vid granens fot förklarar varifrån granen kommer och vem som skänkt den.

Tack för en fin gran! 

Victoria Silvstedt – vår ambassadör i Frankrike

När man berättar att man är svensk för fransmännen brukar de alltid bli glada. Kanske för att de först tog en för engelsman och vad som helst är bättre än engelsmän.

Fransmännen gillar Sverige. De ser upp till oss och tycker att vi har ett fint samhälle som fungerar smidigt och där alla gör som de blir tillsagda.

Om det råkar vara en man som hör att man är från Sverige brukar det alltid komma en kommentar om att vi har så vackra flickor. Det har vi ju, men anledningen till att fransmännen vet om det är att Victoria Silvstedt gjort sig en liten karriär här nere genom att vara med i det ”glamorösa” lyckohjulet, la Roue de la fortune.

Jag säger inte mer utan låter er njuta av en fransk lyckohjulsfinal med Sverige i ett franskt nötskal via YouTube (Victoria är alltså hon som är på scenen och ingen annan och hon kallas tydligen Vikki och verkar fortfarande prata svenska):