Amadeus är ett stort företag som har utvecklat många rutiner och processer för de saker som skall utföras. Tex finns det en rutin för hur man slutar på Amadeus.
Först får man rent fysiskt gå till HR (personalavdelningen) och säga att man vill sluta. Det gjorde jag redan i somras eftersom jag hade några månaders uppsägningstid. Några dagar innan slutet börjar det dyka upp mail om ”the checkout procedure” och då kan man följa sin egen avveckling på intranätet. Ett flertal steg skall utföras innan man får lov att lämna företaget. Allt är mycket välordnat och ofranskt.
Allteftersom de sista dagarna går förvandlas fler av de röda kryssen i listan över saker som måste slutföras, till gröna bockar. Tex blev ledningskommitténs kryss ganska snart till en bock. Undrar vad som hände där? Sedan kom det ett mail om att jag var skyldig DVD-uthyrningen på jobbet 3 euro sedan ett år tillbaka. Kontorsautomatiseringen (en fantastisk avdelning på jobbet som sköter allt som har med kontoren, datorerna och telefonerna att göra. Berätta gärna din bästa kontorsautomatiseringshistoria i kommentarerna.) skulle besökas och jag fick ett OK men jag vet egentligen inte vad som hände.
Slutligen skulle min RSA-token (den fräcka lilla säkerhetsdosan som hela tiden visar nästan slumpmässiga nummer) lämnas åter och sedan var det klart. Jag frågade mannen i det sista kontoret jag besökte om det bara var att gå nu och han sa ”yes”. Så jag gick.
På måndag morgon ringde chefen och sa ”Klas, du måste komma hit och checka ut”. Så mycket för den välplanerade processen. De hade inte tagit med det sista stegen som var själva utcheckningen.
Så jag begav mig ut i den franska kollektivtrafiken:
”Obs! Nya tidtabeller gäller från 2 september.” Taget i slutet av oktober. Vem satte upp den här lilla varningen och när? Hade det inte varit bättre att sätta upp nya tidtabeller när man ändå var där och klistrade?
På jobbet var det ett himla ståhej i receptionen när jag försökte förklara att jag slutat fredagen innan men ändå ville gå till jobbet. När de insett att jag behövde ett tillfälligt passerkort/badge för att besöka HR igen och få mina sista papper frågade damen:
– ”Which company are you from, sir?”.
– ”Well, I was from Amadeus last Friday”.
– ”It doesn’t work with Amadeus in the computer, do you already have a badge?”
Och sedan tog vi allt från början igen.
Imorgon skall jag till ett franskt badhus och undersöka om det verkligen är så att fransmännen inte vågar visa sina snoppar för varandra.
